Skoskav

Mina gamla skor som jag gått med i 15 år
I vått och i torrt.
I trygghet men ändå osäkerhet.
Hur länge håller ett par gamla skor egentligen?

Denna skoskav.
Ett sår som alltid gör sig påmint. Mer eller mindre.
Skinn som slits bort, blåsor som spricker.
Vätska kommer ut. Jag gråter.  

Stannar upp en stund. Slutar gå på.
Fötterna får vila. Smärtan lättar.

Det tar ont att börja om på nytt igen. Det är nu smärtan återkommer.
Med än större kraft. Kroppens egna smärthämmare har ännu inte börjat fungera.
Därför så ont att börja om igen.

Snart vänjer jag mig, sakta men säkert, med smärtan igen. Fast såren ännu inte läkt.
Skoskavet har blivit ett jävla normaltillstånd.

Skorna brukar bli rund under fötterna. Jag gul och blå.
Jag slår mig illa. ramlar och kastas hit och dit.
Att skorna kan ha en sådan makt. Jag tappar balansen.

Sår måste läka. Skorna har fått gå vidare till nästa generation.
Till en yngre släkting. Kanske de passar bättre? Det är väl inne med second-hand.
Bra med återvinning. Returmarknad. Trendigt för dagens ungdom.

Kanske det hade varit enkelt att skaffa ett par trygga allväderstövlar.
Som inte släpper in kylan och fukten. Håller en stadigt på jorden.

Men nu går jag barfota. AJ AJ
Ont. Ovant. Osäkert.
Jag smyger fram. Aj aj
Men nu får såren läka. Fötterna befrias. Inga trånga skor som skaver mer.

Lite fotvård och sprattel med tårna. Snart uppe på fötter.
Lite mer hårdhudad för att klara underlaget. Eller så blir det ett par nya skor iallafall.
Men av jävligt bra kvalitet. Fotriktiga. Punkt.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0